Trampa trampa.

Lycka är att upptäcka att man på grund av tillfällig busstrafik måste kliva upp klockan sex på en lördag och cykla en sisådär 14 kilometer enkel väg för att delta på ett evenemang på skolan. Tjoho.

Nä, här ska vi inte vara negativa. Njuter fortfarande av denna underbara kväll med typ 170 svenska och ett tiotal afrikanska körsångare, Molly Sandén, Gladys del Pilar och Triple & Touch. Vilket tryck!! Jävlar i mig vad de var inspirerande di där afrikanerna. Sjöng och dansade som om det inte fanns en morgondag. Svettigt som fasiken på scenen men äh. En sån här kväll är klart värd lite extra incitament för tvagning av kropp.

Men hmpf. Bara att gräva fram cykelhjälmen då, ifall jag skulle, i ögonblickets hetta, råka få för mig att falla i dvala på cykeln, köra på en sten och sikta målinriktat med skalleknoppen mot asfalten. Ifall man på lördag morgon stöter på en halvsovande hippieperson på en blå cykel och med en fiol på ryggen längs vägen mellan Skellefteå och Kåge, muttrandes något om att vilja kastrera den som skapade busschemat så är det med största sannolikhet jag.